Kraften i Supply Chain Risk Management

Ansgar Toscha
5 september 2017

Ökad politisk osäkerhet i många delar av världen i kombination med allt större konsekvenser av naturkatastrofer gör idag att globalt verksamma företag har påbörjat införa eller fördjupa sina rutiner att analysera avbrottsrisker i sina försörjningskedjor ("supply chains"). Företag har dock kommit olika långt i arbetet som kan kallas för Supply Chain Risk Management, SCRM. Medan vissa fortfarande fokuserar enbart på leverantörssidan, har andra redan lyft blicken och vidgat arbetet även till distributionssidan mot kund och de egna produktionsprocesserna.

Denna mognadsresa ligger i linje med de flesta moderna vedertagna definitioner av SCRM. Till exempel definieras SCRM av Supply Chain Risk Leadership Council, SCRLC (http://scrlc.com), som "Coordination of activities to direct and control an enterprise’s end-to-end supply-chain with regard to supply-chain risks", vilket tar hänsyn till att begreppet Supply Chain inte längre begränsas till delen av försörjningskedjan mellan råvara och den egna produktionen, utan till i princip alla flöden mellan råvara och slutkunden.

SCRLC har för några år sedan (ämnet är ju inget nytt) också tagit fram ett enkelt verktyg för att bedöma på vilken mognadsnivå i SCRM som organisationen befinner sig i dagsläget. Utfallet av nulägesbedömningen kan ser ut som bilden nedan visar. Verktyget är tillgängligt via deras hemsida och jag kan bara rekommendera att ta del av den i fall man utifrån befintligt utgångsläge vill vidareutveckla SCRM mot en högre mognadsnivå för bedömningskriterierna Leadership, Planning, Implementation, Evaluation och Improvement.

Jag själv har under mina år som konsult arbetat med SCRM i olika sammanhang, antingen som del i ett större ERM-projekt, eller i form av särskilda riskanalyser beträffande kritiska leverantörer eller särskilt utsatta varu-, logistik-, och produktionsflöden. En viktig lärdom för ett framgångsrikt SCRM-arbete har varit för mig att dra ned på komplexiteten genom smarta prioriteringar bland alla befintliga supply chains, och att hitta enkla men rimliga sätt att bedöma riskerna i utsatta led. Komplexiteten och riskbedömning visar sig nämligen ofta vara de största utmaningarna för företagen i det praktiska SCRM-arbetet.

Nedan kommer ett sammelsurium av tips i fall ni vill fördjupa eller komma i gång med ert SCRM. Dessa är en del av mitt eget SCRM-koncept som jag tar som utgångspunkt för diskussioner kring SCRM med mina kunder.

  • I början, fokusera stenhårt på supply chains för dina viktigaste produkter (utifrån strategisk, volym- och profitabilitetssynvinkel). Ingen idé att mappa alla supply chains oavsett. Det kostar bara pengar och visar sig ha bara begränsad nytta.
  • För identifiering och mappning av kritiska led, det behövs inga avancerade verktyg för att komma åt det väsentliga. Rätt personer runt bordet med sina expertkunskaper och erfarenheter fungerar väldigt bra för att komma långt i början.
  • För analys av avbrottsrisker i olika led, tänk på att det redan finns befintligt indata att ta del av via nätet eller samarbetspartner (t ex mappningar av politisk eller NatCat-risk från försäkringsbolag).
  • För analys av särskilda händelser och för att få transparens i vissa scenarier, använd Bow tie-metoden för detaljerad orsaks- och konsekvensanalys. Mycket effektiv metod för scenarioplanering.
  • För att kunna rangordna avbrottsrisker för utsatta led, oavsett om på leverantörssidan, i egen produktion, eller på distributionssidan, ta, vid sidan om sannolikhet och konsekvens, två ytterligare nyckeltal i beaktande: Time to Revovery (TTR) och Recovery Time Objective (RTO). Diskussion och definition av dessa nyckeltal för varje identifierad risk har stor påverkan på vilka områden som prioriteras och utformningen av lämpliga risk-reducerande åtgärder.

Ett sista råd: Involvera inte bara era egna medarbetare i SCRM-arbetet, utan också leverantörer och kunder när det behövs. Enligt min erfarenhet är det en viktig framgångsfaktor att inte blunda för allt som händer utanför det egna staketet utan att dra in dem i den gemensamma båten. För att tillsammans sitta säkert.