Dra nytta av MSBs nationella riskbedömning 2012
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB lämnade förra veckan över den första nationella riskbedömningen för Sverige till regeringen (https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26561.pdf). Rapporten är den första av sitt slag och togs fram i uppdrag av regeringen som därmed svarar på EU kommissionens initiativ om ”Further Developing Risk Assessment for Disaster Management within the European Union” från 2011. Sveriges och andra länders individuella riskbedömning för framtida krissituationer ska bidra till en på sikt förbättrad samarbetsförmåga över gränserna.
I rapporten identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i det svenska samhället om de inträffar, se nedan. Hittills har sju scenarier analyserats djupare i rapporten, som exempelvis långvarig värmebölja, störningar i livsmedelsförsörjningen och dammbrott. Rapporten innehåller också en bedömning av krisberedskapsförmågan.
De 27 områdena i MSB-rapporten
1. Pandemi
2. Kärnkraftsolycka
3. Störningar i transporter
4. Störningar i elektroniska kommunikationer
5. Störningar i elförsörjningen
6. Störningar i drivmedelsförsörjningen
7. Stöld av/oriktig information
8. Dammbrott
9. Isstorm
10. Social oro med våldsinslag
11. Skolskjutning
12. Terrorhandling
13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp)
14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering)
15. Solstorm
16. Värmebölja
17. Storm
18. Svaveldimma
19. Epizooti
20. Brand i särskilda objekt
21. Fartygskollision
22. Översvämning av vattendrag
23. Ras och skred
24. Störningar i livsmedelsförsörjningen
25. Kemikaliespridning via bomb
26. Rymdskrot
27. Väpnat angrepp
De sju analyserade scenarierna handlar om:
- Omfattande störningar i GNSS (Global Navigation Satellite Systems)
- En skolskjutning
- Störningar i dricksvattenförsörjningen på grund av dieselutsläpp i Stockholms råvatten
- Störningar i livsmedelsförsörjningen på grund av drivmedelsbrist
- En omfattande brand i ett kryssningsfartyg
- Ett dammbrott i stor damm i kraftverksälv
- En långvarig värmebölja.
Vad gäller Sveriges krishanteringsförmåga kommer MSB i sin analys bland annat fram till att det ”är också nödvändigt att förbättra informationssäkerhet och robusthet i infrastruktur för att minska sårbarheten i samhällsviktig verksamhet vid olika typer av störningar. Detta gäller bland annat reservkraftsförsörjning vid avbrott i den ordinarie strömförsörjningen. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas, inte minst i sektorer där viktiga samhällsfunktioner utförs av privata aktörer.”
Samtidigt poängterar MSB i sin rapport att osäkerheten i riskbedömningarna fortfarande är hög vilket innebär att MSB i detta skede inte kan ge en valid prioritering av vissa risker eller ge rekommendationer om respektive åtgärdsplaner vilket måste vara målsättningen i fortsatt arbete.
MSBs rapport påminner mycket om liknande rapporter som till exempel World Economic Forums (WEF) Global Risks Report 2013 (http://www.weforum.org/reports/global-risks-2013-eighth-edition) där 50 så kallade globala risker bedöms och analyseras.
Oavsett MSB eller WEF, den typen av riskrapport är värdefull för bolagens bedömning av sin egen förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser som är större än det enskilda bolaget självt. Därför rekommenderas att följa MSBs fortsatta arbete och redan idag ta dessa rapporter som input för att analysera vilka sårbarheter organisationen har som, lokalt och regionalt, behöver hanteras i samverkan med andra.
Frågorna som i analysen ska besvaras är:
- · Vilka av de identifierade riskområdena i rapporten är mest relevanta för vår verksamhet?
- · Hur ser vår beredskap ut att undvika eller hantera en kris till följd av dessa händelser?
- · Hur ska vi gå till väga för att förbättra vår beredskap, bland annat i samverkan med andra?